Regeringen föreslår att Riksbanken ska beredas tillfälle att yttra sig innan Finansinspektionen beräknar det kontracykliska buffertriktvärdet och fattar beslut om det kontracykliska buffertvärdet.
En av makrotillsynsåtgärderna i EU:s regelverk om kapitaltäckning för banker ställer krav på att banker ska ha en kontracyklisk kapitalbuffert, vilken syftar till att det ska finnas kapital i banksektorn som bankerna kan använda i en ekonomisk nedgång. På så sätt understödjs kreditgivningen i kriser och den ekonomiska nedgången dämpas.
Enligt 7 kap. 1 § lagen (2014:966) om kapitalbuffertar beräknar FI varje kvartal det kontracykliska buffertriktvärdet, som ligger till grund för beslut om att fastställa eller ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det senare värdet ligger i sin tur till grund för beräkningen av storleken på bankernas kontracykliska kapitalbuffertar. Mot bakgrund av den växelverkan som finns mellan det kontracykliska buffertvärdet och penningpolitiken finns det enligt regeringens mening skäl att formalisera samverkan med Riksbanken inför beslut om kontracykliskt buffertvärde. Enligt förslaget ges Riksbanken således möjlighet att lämna sina synpunkter innan beslut fattas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli i år.
Vid senaste beräkningen i december lämnade FI det kontracykliska buffertvärdet oförändrat jämfört med föregående kvartal, vilket innebär att det buffertvärde på 2 procent som började tillämpas den 22 juni 2023 ska fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet beräknades till 0 procent.
